måndag 16 februari 2009

Manchester och ägande

I torsdags och fredags begav sig delar av kommunstyrelsen samt forskare från Göteborgs Universitet och Chalmers till Manchester. Bakgrunden är att Miljöpartiet och Socialdemokraterna i vår stadsbudget har beslutat att satsa på den s.k. Tripple helixmodellen. Kort kan man beskriva det som en samverkan mellan staden, universitetet/högskolan, näringslivet och internationella nätverk.

Göteborg har sedan länge haft samverkan med de andra aktörerna, men modellen är ett sätt att stärka upp det med hjälp av Mistrapengar. Min förhoppning är att samarbetet ska leda till en bättre miljö i staden genom att fördjupa de goda projekt som görs och skapa nya. I dessa dagar när vi ser varsel både på Volvo och i hamnen skulle det göra gott att kunna satsa på projekt som blickar framåt och kan fånga upp de som blir arbetslösa.

Resan satte även fingret på en annan sak jag ofta funderar på – resultatet av vad som händer om folket släpper makten att påverka. Under Thatcher slogs det kommunala styret sönder och samman i England. Nästan allt lades över på privat ägande. Resultatet är skrämmande: Kommunerna får svårigheter att bedriva ett effektivt miljöarbete. Kommunföreträdare jag träffat säger t.ex. att det är anledningen till att det inte förekommer fjärrvärme i Manchester – det är helt enkelt svårt att få privata aktörer att satsa på de volymer som krävs.

De samverkansråd britterna har, vilka motsvarar vår Göteborgsmodell, tillsätts av staten och innehåller sällan folkvalda företrädare vilket är oroande. Det var dock intressant att se och de var väldigt framåtriktande, men vårt ägande av verktyg som t.ex. Göteborgs Energi gör att vi kan påverka avsevärt mer.

Tilläggas bör att jag inte har någon stenhård uppfattning om allmänt ägande – och det är precis det som är poängen: Ideologier starkt till höger och till vänster har uppfattningar om ägande oavsett vilka konsekvenser de för med sig. Vi bör som medborgare se vilka grundläggande verktyg vi behöver och kontrollera delar av dessa. Ett för stort ägande leder till dödad kreativitet på marknaden och ett för litet innebär att folket förlorar sin makt. Som i mycket annat är balans det bästa sättet att hålla sig stående.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar