På banan igen

Jag håller på att landa igen och få tillfälle att återuppta mitt bloggskrivande.

Jag har varit 100 % koncentrerad först på valet och sedan på förhandlingar. Nu är båda delarna avklarade och jag känner mig nöjd med resultaten. Nu börjar det vardagliga politiska arbetet när vi ska besluta och verkställa.

Mitt rotelansvar blir fortsatt miljöområdet. Miljönämnden ska få ett utökat mandat och blir den enhet i staden som utarbetar strategier som ska följas av bolag och nämnder. Klimat ska tillfogas till uppdraget. Miljönämnden ska också samordna kommunens havsmiljöarbete och kommunens deltagande i vattenråden. Det ska bli intressant och inspirerande att arbeta med detta förändringsarbete.

Vi får ännu ett kommunalråd. Det blir väldigt skönt att Thomas Martinsson och jag kan dela på uppgifter som rör miljöpartiet även om vi får två olika ansvarsområden. Vår nya kommunfullmäktigegrupp har sammankallats under förhandlingsarbetet men ska nu på torsdag för första gången framträda i KF.

Eftersom socialdemokraterna inte är färdiga med sina kommunalrådslistor eller övriga nämndledamöter kommer vi inte att veta hur sammansättningen ser ut. Däremot verkar det blir rörigt eftersom det nya partiet Vägvalet och Sverigedemokraterna håller på att diskutera valtekniskt samarbete. Vägvalets medlemmar och kommande KF-ledamöter är tydligen splittrade och består av två olika fraktioner. De är en sammanslagning av Sjukvårdpartiet och Vägvalet. Om de samverkar kan resultatet bli att Vägvalet får ett kommunalråd och Sverigedemokraterna en politisk sekreterare. Dessutom kommer Sverigedemokraterna att erhålla ledamöter i stadsdelsnämnderna. Om så sker är det Vägvalet som får stå upp och förklara för sina väljare samt ta ansvaret för sitt handlande. Det känns bra att S, MP och V har majoritet och inte påverkas av den oklara situationen.

På mitt tjänsterum ligger högar av papper som ska sorteras. Troligtvis ska jag även byta rum eftersom vi samverkande partier ska sitta tillsammans. Energi och tid kommer att krävas även till detta även om det känns lite sekundärt. Och andra sidan är det viktigt att hitta rätt papper och att känna trivsel. Jag längtar också efter några dagars ledighet. Kanske jag får tillfälle att ta ett dopp i havet till helgen.

Den nya blandstaden på Backaplan

Byggplanerna för Backaområdet på Hisingen har pågått under lång tid och det har skett möten och information under denna tid vilket inte är så vanligt men mycket positivt. Vi har framfört åsikter om utformningen.

Vi blev förvånade när vi fick se den fördjupade översiktsplanen där vägar med stora trafikflöden gick genom och nära det planerade området. Eftersom alla partier var överens om att området skulle rustas upp och omvandlas till blandstad samt ta tillvara områdets centrala läge i staden och föreslå en hållbar struktur kunde vi inte acceptera de utritade vägarna. Omvandlingen till tät blandstad av citykaraktär där kollektivtrafiken är effektiv och nära är det vi vill uppnå. Att då samtidigt leda in stora trafikflöden genom området är oacceptabelt.

Miljöpartiet skrev ett yrkande som s och v ställde sig bakom och som vi beslutade om på gårdagens kommunstyrelsemöte.

Det fortsatta arbetet med den fördjupade översiktsplanen ska genomsyras av ett tydligt barn-ungdoms-jämställdhetsperspektiv och det ska finnas en tydlig koppling till det arbetet som bedrivs inom det sociala programmet kallat S2020. Det är också viktigt att trafikflödena ses över och att grönområdena planeras med hänsyn tagen till klimatanpassningen. Dessutom skall planen lämnas över till gruppen för Centrala Älvstaden som ska återredovisa sitt arbete till kommunstyrelsen.

Nu återstår att invänta resultat. Det känns ändå bra att ha fått majoritet för yrkandet. Biltrafikflödena från Torslandaområdet är de som ställer till problem men vägar kan dras på och utformas på ett helt annat sätt.

Kärnämnen på modersmålet

Vi har idag i kommunstyrelsen antecknat en kvalitetsredovisning för skolan. Den slår fast att elever med utländsk bakgrund får sämre studieresultat i grundskolan än infödda svenskar. Detta resultat är ingen nyhet utan det har vi tidigare fått.

Att det blir så tycker inte jag är förvånansvärt. Elever med annat språk måste kämpa med att lära sig svenska samtidigt som de ska förstå texter på just svenska. Det blir en oerhört jobbig situation och risken är att den blir oövervinnelig och resultatet att elever resignerar. Miljöpartiet vill ge nyanlända elever möjlighet att läsa de tyngsta ämnena på sitt modersmål.

Forskningen som lyfts fram i kvalitetsredovisningen pekar på ett klart samband mellan studieframgång, språkbehärskning och läs- och skrivförmåga. Det finns redan idag goda exempel i Göteborg på hur man integrerar språk- och ämnesundervisning och den kombinationen vill vi sprida till att bli ett valfritt alternativ för eleverna i staden.

Ska vi kunna förändra resultaten i kommande redovisningar måste vi ta till oss forskningen och förändra metoderna. Vi har avsatt extra resurser i vår budget för att genomföra erbjudandet.

Släpp in barnen i "Barnens Zoo" i Slottsskogen igen!

Barnens zoo i slottskogen är ett populärt utflyktsmål. Barnen fick tidigare inte endast titta på djuren som finns här utan även gå in och känna på och lukta på dem.

Efter ombyggnation av Barnens zoo i Slottsskogen i år kan inte längre barnen vistas inne bland djuren och klappa dem. För barnens förståelse och närhet till djuren anser jag att hägnen ska öppnas upp igen.

Jordbruksverket, som reglerar vad som föreskrivs för djurhållning, har inget regelverk som förbjuder verksamheter där barnen kan vistas bland djuren och klappa dem – så kallade klapphägn. Det är viktigt att barnen tvättar sina händer när de vistats där och att djuren kan få gå undan om de så behöver till en avskiljd plats. Båda dessa aspekter går att lösa i ett Barnens zoo.

Barnens långsiktiga förståelse och känsla för djur blir större om de kan få möta dem som
de kunde tidigare. Samtidigt ska djuren ha möjligheter att få vara ensamma om de vill.

Eftersom Park och Naturförvaltningen ser på den ekonomiska delen vilket troligtvis är skälet
till förändringen är vi naturligtvis beredda på en ekonomisk förstärkning så att det finns personal på vissa tider. Genom annonsering och skyltning blir det känt för allmänheten när barnen är välkomna.

Kopplingen till djur och natur är väsentligt för alla människor. Storstäderna måste ha tillgång till denna miljö. Det är ett kontinuerligt, hårt arbete att försvara grönområden och jordbruksmark i Göteborg. Övriga partier väljer exploatering före bevarande. Ibland är det svåra val när det gäller att bygga bostäder. Hittills har det funnits och finns ytor som är lämpliga för bostäder utan att det blir konflikter men ibland föreslår tjänstemän områden som inte är lämpliga och då blir det en politisk strid.

Tillbaka igen

Nu är jag tillbaka i det politiska arbetet efter ett underbart sommaruppehåll. Jag har tillbringat nästan hela ledigheten på Vrångö. Den enda utflykten gick till Tjörn/Orust. Det var kulturen som lockade. Akvarellmuseet visade en utställning av Andrew Wyeth. En fantastisk konstnär som skildrade en stilla vardag vid ett hus vid kusten där två vuxna syskon bodde. Systern var lam i benen och släpade sig fram när hon behövde förflytta sig. Att kunna framställa detaljer och stämningar med vattenfärger som han gjorde är häpnadsväckande. Efter denna upplevelse for jag till Pilane och vistades tillsammans med får och skulpturer i ett gammalt gravfält. Blandningen är suverän. Det var två installationer som påverkade mig mest. Den ena var ett antal skulpturer föreställande nakna könlösa människor i olika poser. På ena sidan fanns de tillverkade i brons (bruna). På den andra sidan fanns exakt samma personer men tillverkade i aluminium (vita). Det blev en känsla av vi och dom trots att formen de gjutits i var exakt samma för den bruna och den vita personen. De var i grunden samma men såg så olika ut. Mycket symboliskt. Det andra konstverket var ett träklot gjord av kvistar i ett stycke som stod på en höjd med utsikt över vattnet/landskapet. Jag såg Karlstens Fästning bakifrån. Från Torslanda ser jag den från andra hållet.

Min tes är att upplevelser finns nära och att det myllrar av utflyktsmål utan att resa långt bort med flyg. Jag har också gjort ett besök i östra Göteborg i ett av koloniområdena ”Gläntan”. God stämning bland odlarna och fina grönsaker/blommor på jordlotterna. Här blandas människor med olika bakgrund i ett gemensamt intresse och lär av varandra. Fler sådana stadsnära odlingar vill jag ha runt om i Göteborg.

Igår var jag med och invigde ett nytt system med lånecyklar. Trevligt, roligt och med ett publikt positivt bemötande. Nu kan alla cykla i centrum! Ett bra komplement för de som åker buss/tåg från kranskommunerna eller förorterna. Lånecykeln får endast lånas 30 min åt gången men det kostar endast tio kronor/gång. Hoppas att de utnyttjas mycket och med varsamhet.

I politiken laddar partierna. I GP kommer en serie med fokus på partiernas gruppledare. Först ut var Vänstern idag. De omdömen som miljöpartiet fick av Marie Linden var oerhört negativa. Hon utnämnde oss som huvudmotståndare i valrörelsen samt hävdade att vi inte hade någon ideologi. Det vittnar mer om hennes förhållningssätt. Att efter den mandatperiod hon varit med totalt har missat vår ideologi och inte snappat upp något sammanhang är svårt att förstå. Hon måste vara inne i sin egen bubbla men angreppet på oss är sorgligt.

Kärnkraft igen!?

Igår var en ödesdag! Kärnkraften ska fortsättningsvis kunna byggas ut. Nya reaktorer och mer avfall. Mer uranbrytning och farlig, sjukdomsalstrande miljö för de som utför arbetet. Det är en borgerlig politisk överenskommelse. Sorgesamt så sorgesamt.

Det känns nästan overkligt så här lång tid efter kärnkraftsomröstningen. Det var då mitt politiska arbete började. Jag engagerade mig i motståndsrörelsen NEJ-till kärnkraft. Efter omröstningen fortsatte jag att arbeta politiskt först i Hisingens Kommunala Väljare vilket var det första partiet för miljön som sedan övergick till Miljöpartiet. Min starka övertygelse och den helt uppfyllande känslan av att rädda naturen, ekosystemet och ytterst planeten grundlades vid denna tid.

Det känns som att gå tillbaka till steg ett igen. Har allt arbete varit förgäves? Hur ska vi samla kraften för att återigen debattera kärnkraftens negativa konsekvenser. Jag vill att den nya generationen sätter sig in i frågan och för kampen igen.

Jag röstade på Centern när inte Miljöpartiet fanns endast på grund av att Centern lovade att inte rösta för kärnkraft eftersom även de var för linje- tre och med i nej-kampanjen. Centern svek och kunde inte stå emot andra ja-partier. För att bli partiledare gick Tor-Björn Fälldin med på en viss utbyggnad av kärnkraft. Nu är det återigen dags för Centerpartiet att vika sig för kärnkraften men nu är steget stort. Nu är de FÖR och ens en gång inte tveksamma.

Det enda som känns trösterikt är att om de röd-gröna vinner valet kommer kärnkraftsbeslutet att rivas upp!

Det blir en valfråga även om det för mig känns som en gammal repris som jag helst hade sluppit.

Utställning som inte blev av

Fotografen Elisabeth Ohlson Wallin har fått nej av ledningen för Världskulturmuseet till sin fotoutställning om HBT-personers situation i den religiösa världen. Det är andra gången museet inte vågar ta diskussionen om konstens rätt att ta upp känsliga frågor även om konsten är provocerande för vissa människor. Det värsta och sämsta argumentet är att de religiösa ledarna har tillkallats och fått säga vad de tycker om utställningsfotona. Har företrädare/organisationsföreträdare för HBT också fått ge sina synpunkter, undrar jag?

Att utfallet skulle bli negativt om de religiösa ledarna tillfrågades var väl ganska självklart. Bättre vore om en blandad grupp med olika åsikter hade tillkallats om museiledningen ville få åsikter. Det ligger inte i uppdraget att endast lyssna på en sida. Världskulturmuseet skall vara en spegling och kunna belysa alla olika grupper, särskilt de som inte ännu har erkänts som människor som ska behandlas lika.

Jag är lättad att det inte är ett kommunalt museum. Staten borde ha synpunkter.